| Birger Jarl . Död 1266. Svensk statsman. |
f
Magnus Minnessköld.
Död 1208.
Östgötsk storman.
|
||
|
m
Ingrid Ylva .
|
|||
| Svensk statsman. Död 1266. |
| Birger Jarl . Död 1266. Svensk statsman. |
f
Magnus Minnessköld.
Död 1208.
Östgötsk storman.
|
||
|
m
Ingrid Ylva .
|
|||
| Biografi: | |
|
Birger Jarl, d. 1266, svensk statsman, son till Magnus Minnesköld och Ingrid Ylva, brorson till
jarlarna Birger Brosa och Karl den döve. B. tillhörde en inflytelserik släkt med stamgods i
Östergötland, Bjälboätten, som av tradition, men oegentligt, även kallas Folkungaätten. I sitt
första äktenskap var han gift med Ingeborg, dotter till kung Erik Knutsson. År 1261 ingick han
äktenskap med Mechtild, dotter till hertig Adolf IV av Holstein, änka efter kung Abel av
Danmark. Han var far till bl.a. kungarna Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås. B.
lyckades bygga upp en unik maktställning, och han var nära allierad med kung Erik Eriksson
och gift med dennes syster. Han omtalas som jarl för första gången 1248; troligen efterträdde
han den samma år avlidne jarlen Ulf Fase. Året dessförinnan hade kungens och B:s
motståndare, de s.k. äkta folkungarna under Holmger Knutsson, besegrats vid Sparrsätra.
Ytterligare ett stormannauppror nedslogs vid Herrevadsbro 1251, och därefter restes inget
kraftigare motstånd inom landet mot B. Sin maktställning baserade B. delvis på kyrkans stöd.
År 1248 ledde han förhandlingar med kardinal Vilhelm av Sabina i Skänninge, där man
genomdrev kyrkliga reformer i linje med påvemaktens intressen för större kyrklig frihet från
världslig inblandning. B. medverkade till inrättandet av sekulära domkapitel. Hans nära
samarbete med kyrkan antyds även av att två bröder och en son till B. blev biskopar i
Linköping. Vid kung Erik Erikssons död 1250 valdes B:s son Valdemar till ny kung. B. kom
härigenom att grundlägga en ny kungadynasti, och han fortfor att som jarl vara den egentlige
politiske ledaren fram till sin död. Mot öster förde B. en offensiv politik och ledde ett korståg till
Finland. Det är dock inte troligt, som Erikskrönikan gör gällande, att det skedde samtidigt med
kungavalet och att B. anlade borgen Tavastehus. Ett försök att 1256 tillsammans med Tyska
orden anlägga en stödjepunkt söder om Finska viken misslyckades. B. lät befästa inloppet till
Mälaren, och under hans tid började Stockholm utvecklas som handelsstad, även om han
inte, som traditionen anger, var dess grundare. B. spelade en stor roll inom lagstiftningen.
Tillkomsten av fridslagar gällande hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid tillskrivs honom,
liksom även bestämmelser om att dotter skulle ärva hälften mot son; för de sistnämnda är dock
B:s roll ytterst osäker. Under B. kom förbud mot gäv-eller skuldträldom och mot bevisföring
genom järnbörd. Genom giftermålspolitik knöt B. förbindelser med Norge och Danmark. Han
upprätthöll kontakter med kung Henrik III av England, vilken 1255 sände munkar för
underhandlingar. B. slöt ca 1250 ett avtal med Lübeck om befrielse från tullar och avgifter;
vidare skulle de tyskar som bosatte sig i svenska städer följa svensk rätt. År 1261 erhöll
Hamburg liknande privilegier. B. gav titeln jarl, lat. dux, ett maktinnehåll som den tidigare inte
haft. Med honom är förbundna flera åtgärder för att stärka kungamaktens samhälleliga roll och
för att konsolidera dess position i Svealand, där den tidigare var svag. B. begravdes i
Varnhems klosterkyrka. Thomas Lindkvist
Familj med Ingeborg Eriksdotter (- 1254): Vigsel: omkring 1235
Barn: Magnus (Ladulås) Birgerson (1240 - 1290) Valdemar Birgersson (1240 - 1302)
Familj med Mechtild (- 1288): Vigsel: 1261 Familj med ? Barn: Greger Birgersson (?) (- 1276) Erik Birgerson (- 1275) |
|
Gift | |||
| . | |||
|
Greger Birgersson.
Död 1276.
| |||